Vaknade av att solen sken in genom fönstret. Skippade långkalsongerna för första gången detta år. WOW. God frukost med mannen, lite småärenden, sen ut till stallet. Var alldeles ensam därute, vilket är ganska skönt ibland, det blir genast lite stillsamt, introvert filosoferande under det att stallsysslorna utförs långsamt och behagligt,  till fågelsång.  Medveten närvaro i praktiken. Hero är en slags levande gödselspridare som skulle kunna ta anställning på åkrarna.  Allt gödsel pulvriserar han och harvar på något obegripligt sätt ner och gömmer i bädden vilket gör att det tar sin modiga halvtimma att få boxen fin. Sen kom Hanna och vi hämtade killen i hagen. På långt håll ser man (och hör) hur mulen och näsborrarna vibrerar av det där dova hälsningsgnägget, om och om igen. Sen kommer Hero gående, ibland travandes fram. Rätt trevligt emottagande faktiskt. Sen rykt och longering före ridningen. Hero får ibland fnatt i longeringen - går som en klocka tills - ja just det, tokeriet far i honom och han ligger ner i kurvorna. Döv för alla kommandon. Lägg av med det Hero. Eller så behöver en liten fyraåring bralla av sig ibland. Sen hoppade jag upp i sadeln. Börjar kännas riktigt hemtamt, faktiskt. Sadisten Hanna fick in ett par meningar som tog. Lite ridbana, sen ut i skogen. Rätt så beskedlig herre får man säga. Och Hero är faktiskt alertare än jag att höra/se/förnimma en cyklist på 100 meters håll bakifrån, men nu blir det inte mycket mer av det än ett par spetsade öron och lite spänd gång. Hem för att bli ompysslad och slafsa i sig lite Slobber. Det går ingen nöd på den här pojken precis. Och för att fira värmen fick han byta från "mellantäcket" till sommar-regntäcket i dag. Det var Sweets fina röda som nu kom till heders, om än lite stort.  Och jag krönte dagens session med  läderputs av samtlig utrustning. Avkopplande det med. Hemma excellerade jag med en grymt god lammfärslimpa med fetaost och en ragu på vita bönor, tomat, fikon och rosmarin. Proud Mary.