Nä nu jäklar måste jag skaka liv i min insomnade blogg. Det har varit en riktigt rolig dag. Hanna och jag hade mest på kul -  både för Hero och för oss - kommit överens med Laura att låta honom starta för första gången i en LC:2. Hanna var inte så pigg på att tävla själv just i höst, men det skall vi nog ändra på... Bollerup hade lämpligt nog en tävling i helgen så Hanna och jag fick bråttom med att fixa licenser för häst och ryttare och kolla så att alla papper var i ordning. Och Laura fick ta sig från Köpenhamn och tok-pluggande hem till Ystad  (tack för att du kom förresten, äntligen lite old-times memories mor och dotter) och rida både fredag och lördag för att komma igång och lära känna Hero lite bättre. Lördag tog hon ett pass för Pia Helsing på Ystad Ridklubb som var pedagogisk och instruerade fint och fokuserade på avspänning, form och bakbensaktivitet och sen var det ingen återvändo. På lördagkväll efter att vi hade spa-behandlat skit-grisen tog Laura och jag en TV-dinner med goda turkiska köttbullar, fetacrème och ugnsbakad pumpa för att ladda inför morgondagen. Och denna kvällen var det jag som satt och putsade träns och sjöng för mig sjäv på det goda värmegolvet i grovköket.  Det var nämligen alltid Laura förut som vårdade alla Dumbledores saker ömt och satt och nynnade för sig själv kvällen före tävling och putsade utrustning med typ 7 olika burkar av olika putsmedel.. Men nu var det jag... Mellan varven lyssnade vi på den gamla 70-tals ikonen Jane Birkin som fortfarande är aktuell och kollade lite på TV. Mysigt.  Lite som förr. Och så packade vi väskor och frukost till supporter teamet. Halv sex ringde klockan. Det var kolsvart och fullmåne. Vi hade stämt träff 07.00 i stallet med supporterteamet: Lotta som körde, Hanna hästägare som så generöst delar med sig av sin underbara häst och så jag och Laura. Hero fick frukost i mörkret. Sen gav vi oss av. Hero lufsade in i transporten som om han aldrig gjort något annat. Och när vi kom fram till Bollerup sken solen och allt blev bara jättebra. Fokuserad framridning, en kanonfin runda och en andra placering på 68.93% Heros debut. En liten femårig grabb som rest så långt från Spanien till vårt kalla land. Och som förvånar oss hela tiden med sitt coola sätt, sitt superstabila psyke, sitt godhjärtade sinne och sin villighet att göra rätt. Och han gillar att visa upp sig. Ser alltid stolt ut efteråt. Tittar sig omkring, glad och nyfiken. Me gusto! verkar han att säga. Vad glad jag är att jag fick lära känna dig Hero. Du har verkligen kommit med massor av glädje till oss alla.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag är första gången på evigheter som det är lite höst i luften. Det har varit en otrolig sommar med en oändlig räcka av soliga dagar och ljumma kvällar. Hero har gått ute dygnet runt hela sommaren och idag är första natten han får stå inne i sin fi...

Men herregud, det har gått nästan två och en halv månad sen sist. Vad hände? Ljuset, värmen, sommaren kom emellan kanske. Semester, hav, sol, vänner, sand, grönska. Det vackra och goda livet tog väl över helt enkelt och blogg och web och skärm liksom...

Hero, du får ursäkta, men jag har haft en otrohetshistoria med Guingol. Guingol är pre-korsning och bor på Mallorca och där har jag varit på ridresa. Skämt åsido, men Guingol är världens bussigaste dressyrhäst. Inte lika tjusig som pre-hingstarna där...

Lika seg som vintern har varit, lika segt har det varit på bloggfronten. Men nu jäklar. All snö har smält. Det går att rida på ridbanan. Krokus, snödroppar och påskliljor flaggar i alla färger i trädgårdar och dikesrenar. Let the sunshine in! I skoge...

Efter en långhelg i Paris med Laura kom jag åter till ett Skåne som aviserade klass-två varning. Det var inte direkt "springtime in Paris" för där var också snö, men den smälte bort efter nån dag och folk satt ute på caféerna och vände ansiktena mot ...